Lärare eller föreläsare?
Man kan fråga sig hur många svenska universitets- och högskolelärare som verkligen ägnar sig åt att undervisa. Föreläsare vore en bättre titel, för många studenter kommer endast i kontakt med en stor del av de undervisande lärarna under föreläsningarna. Interaktionen mellan lärare och student blir ytterst liten.
Det ovan beskrivna gäller framför allt samhällsvetenskapliga utbildningar. På tekniska och naturvetenskapliga utbildningar påminner dagarna mer om skoldagarna på gymnasiet, eftersom man förutom föreläsningar och seminarier även har laborationer.
Frågan om att öka antalet undervisningstimmar har länge drivits av studentkårerna, bl.a. genom centralorganisationen Sveriges Förenade Studentkårer. Det är dock svårt att driva igenom förändringar, inte minst eftersom högskolornas ekonomi blivit allt mer ansträngd de senaste åren.
Hur ser det då ut i andra EU-länder? I Frankrike betalar studenterna en mindre inskrivningsavgift vid varje termins början. Kanske är det därför som franska studenter får oerhört mycket undervisning på högskolan: en skoldag kan innehålla upp till nio timmars föreläsningar och seminarier. Å andra sidan handlar föreläsningarna mycket om att anteckna vad läraren säger, och p.g.a. de långa skoldagarna har studenterna inte så mycket tid att sätta sig in i kurslitteraturen som de har i Sverige. Det franska systemet innebär inte nödvändigtvis mer interaktion mellan lärare och studenter.